Vikten av att ha en duktig uppfödare i ryggen när man börjar sin uppfödning del ett

Vikten av att ha en duktig uppfödare i ryggen när man börjar sin uppfödning del ett
Min två första hundar av min ras hade jag att lära mig rasen på. Den första var en ren sällskapshund som jag tränade lydnad med på brukshundsklubben. Hans stamtavla var den första jag undersökte rejält.  Det var i början på sjuttiotalet  så det blev papper och penna när jag skrev ner hans stamtalva så långt jag kunde forska på den. 11 generationer fick jag till på  papper. Jag kunde hans stamtavla till sent femtiotal. Plugga stamtavlor var roligt även på den tiden. Det är enklare nu när  allt finns på internet. Min andra hund var min läromästare, min första tik. Hon hette Sea-Birds So Glad You’re Mine. http://labradorretriever.blogg.se/2010/may/min-laromastare.html  Jag letade länge inan jag hittade min första tik. Jag ville inte ha vad som helst. På en utställnign i Linköping för länge länge sedan var det en tik som envisades med att sitta på mina fötter hela tiden, hur jag än flyttade på mig så satte hon sig på mina fötter. En mycket speciell tik. Skorpan. De är mycket speciella tikarna på de linjen och jag älskar det. En tid senare fick jag se en annons om att hon skulle ha en kull valpar. Och jag fick chansen att köpa en tikvalp. Hon kom till oss i början på 90-talet 10 veckor gammal.  Hon kunde allt från födseln och lärde mig hur det skulle vara. Tillsammans har vi tävlat lydnad, startat på jaktprov och varit på utställning. Hon hade oftast förstapris på utställning, vann jaktklassen en gång. Hon hade förstapris på jaktprov på första försöket, det var ju bra att hon kunde för jag är inte jägare och hade då aldrig varit på jaktprov. LP1, och priser i lydnadsklass 2 och 3. Hon gav upp på mig när vi gick kurs i tävlingslydnad högre klasser och lärde oss träna efter ”hårda” metoder, då ville hon inte vara med längre.  Hon var en underbar tik som älskade att apportera och hon visade att labradoren kan lära sig vad som helst och vill det också. En Dual Purpose Labrador, de är ovanliga. Senare köpte jag även min stamtik Sea-Birds Zweet Little Lollipop från samma uppfödare. Uppfödaren till mina två första tikar blev min mentor. Hon är mycket kunnig inom rasen. Aktiv i rasklubben, aktiv och framgångsrik på utställning och gör de arbetsprov som finns för rasen. Hon kan i princip alla hundar i norden och viktigare andra länder och har ett stort kontaktnät. Hon är kunnig i alla sjukdomar och defekter som finns inom rasen och vet vilka linjer de finns i.  Framför allt är hon öppen och talar om vad hon vet, även om det ger henne fiender.  Man kan ju undra ifall en sådan uppfödare finns men  hon finns och hon är min mentor.
Min två första hundar av min ras hade jag att lära mig rasen på. Den första var en ren sällskapshund som jag tränade lydnad med på brukshundsklubben. Hans stamtavla var den första jag undersökte rejält.  Det var i början på sjuttiotalet  så det blev papper och penna när jag skrev ner hans stamtalva så långt jag kunde forska på den. 11 generationer fick jag till på  papper. Jag kunde hans stamtavla till sent femtiotal. Plugga stamtavlor var roligt även på den tiden. Det är enklare nu när  allt finns på internet. Min andra hund var min läromästare, min första tik. Hon hette Sea-Birds So Glad You’re Mine.  Jag letade länge innan jag hittade henne. Jag ville inte ha vad som helst. På en utställning i Linköping för länge länge sedan var det en tik som envisades med att sitta på mina fötter hela tiden, hur jag än flyttade på mig så satte hon sig på mina fötter. En mycket speciell tik. Skorpan. De är mycket speciella tikarna på den linjen och jag älskar det. En tid senare fick jag se en annons om att hon skulle ha en kull valpar. Och jag fick chansen att köpa en tikvalp. Hon kom till oss i början på 90-talet 10 veckor gammal.  Hon kunde allt från födseln och lärde mig hur det skulle vara. Tillsammans har vi tävlat lydnad, startat på jaktprov och varit på utställning. Hon hade oftast förstapris på utställning, vann jaktklassen en gång. Hon hade förstapris på jaktprov på första försöket, det var ju bra att hon kunde för jag är inte jägare och hade då aldrig varit på jaktprov. LP1, och priser i lydnadsklass 2 och 3. Hon gav upp på mig när vi gick kurs i tävlingslydnad högre klasser och lärde oss träna efter ”hårda” metoder, då ville hon inte vara med längre.  Hon var en underbar tik som älskade att apportera och hon visade att labradoren kan lära sig vad som helst och vill det också. En Dual Purpose Labrador, de är ovanliga. Senare köpte jag även min stamtik Sea-Birds Zweet Little Lollipop från samma uppfödare, en systerdotter till min första tik. Uppfödaren till mina två första tikar blev min mentor. Hon är mycket kunnig inom rasen. Aktiv i rasklubben, aktiv och framgångsrik på utställning och gör de arbetsprov som finns för rasen. Hon kan i princip alla hundar i norden och viktigare andra länder och har ett stort kontaktnät. Hon är kunnig i alla sjukdomar och defekter som finns inom rasen och vet vilka linjer de finns i.  Framför allt är hon öppen och talar om vad hon vet, även om det ger henne fiender.  Man kan ju undra ifall en sådan uppfödare finns men  hon finns och hon är min mentor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s