Årets planer för hundarnas träning.

Jag tänkte att det är kanske bra om jag sätter träningsplanerna på pränt så är det kanske större chans att de blir verklighet. 
 
Lora jakttränas för start på prov i år, vi började och lade grunden förra året och hon har stadga, apporterar och lämnar i handen. Hon ska nu få erfarenhet och momentträning. 
 Lisa ska fortsätta spårträningen och förhoppningvis bli godkänd i anlagsklass så man kan börja med svårare spår någon gång. 
Lancia ska få grundläggande jaktträning på normalt vis medan jag ska prova klickervarianten på Gullan. 
 
Bamse och Maggi fortsätter basträning med vardagslydnad och kontakt ett tag till. 
 
Mira och Solo ska ”bara” hållas i kondition och roas. 
 
Fia slipper för hon ska ha en valpkull. 
 
 

Lisas spårträning

Lisa fick gå ett skarpt prov och blev inte godkänd. Kommentaren var ”spårar mycket bra bitvis men har lite för många upptäcktsfärder”.  Hon måste lära sig att skilja på arbete och nöje 🙂 bara att träna vidare och vara lite hårdare på lydnaden i spåret.

Vi tränar hemma enligt anvisningar från spårdomaren. 

 Hon har verkligen hittat på egna regler för viltspår som jag måste ta ur henne nu. Hon som var så duktig på att spåra 🙂 envisa lilla hund. Hon fick ett kort lätt spår som hon fick gå med ”nageln i ögat” dvs jag sa åt henne på skarpen och satte tillbaka henne på spåret direkt hon hittade på egna utflykter. Oj vad sur hon blev 🙂 när hon kom fram till klöven satte hon sig en meter ifrån och blängde på mig. Bara att fortsätta och försöka vara envisare än hon. 

 

Hon som var så duktig på att spåra.

 

envisa lilla hund

 

 

 

Unghundsträning för Rita Kökény, Ungern

I måndags var Solo och jag lite norröver för unghundsträning för Rita Kökény, Ungern.
Det var mycket lärorikt, hon talade verkligen om för oss när vi gjorde fel och så fick vi veta hur man bör göra. Hon var mycket pedagogisk och hade bra övningar som både jag och Solo lärde oss mycket på.  Träningen ordnades av Peter och Jill i Sörmland och de höll även med väldigt god mat. 
Vi länsade faten
 

Solos första jaktprov

Idag var det avslutning på jaktapporteringskursen och vi slutade med ett övningsjaktprov upplagt som nybörjarklass B-prov men med dummy och utan skott. Med tanke på att Solo fick hämta sin första dummy i början av april i år och då inte kunde annat än stå så är hans prestation imponerande. I april kunde han inte SITT absolut inte STANNA KVAR och FOT fanns inte i hans sinnevärld. Men hämta dummy kunde han, det är medfött.  Idag fick han omdömet ”optimalt” (5) på hälften av  bedömningspunkterna och 4or på resten utom två där han fick otillräckligt (3). Nu vet vi vad vi ska träna på. Det blir ett riktigt prov så småningom.

Solos träning

Under våren har jag ju gått på jaktapporteringskurs med Lora för att få inte input och inspiration till hennes träning. Vi har gått i SSRKs regi här i Östergötland. Lora är duktig och använder sin näsa mycket bra, är snabbare på inlevereringarna än utgången.  Men nu börjar hon komma in i tonåren så hennes hjärnceller är inte så samarbetsvilliga. Hon kommer att fungera bättre om ett halvår. Så nu taggar vi ner hennes träningsambitioner  och låter Solo följa med på kursen. Det är så roligt att se honom. Han är ju helt grön på allt vad träning heter, han har bara varit vår underbara gosenallebjörn. Men han var så intresserad av Loras träning när vi höll på så jag började testa honom på apporteringen. Och  han är spontanapportör, han jobbar superbra utan träning. Använder näsan bra, apporterar med bra grepp och lämnar i handen. Söker av ett fält och hämtar 6 dummy utan problem (och rymmer efteråt från fot-träningen för att söka av fältet en gång till). Det är så roligt att se honom jobba, det är så självklart för honom. Igår fick han följa med på kursen och vi provade vilt. Han var skeptisk först för jag har (tyvärr) härjat på honom när han tagit kajungarna hemma (de är redan döda innan han tar dem). Men med lite övertalning och förklaring av vad som förväntas av honom hämtade han fågel, and, duva, mås och kråka. Och de var hela (han är inte släkt med sin mormor).  Sist avslutade vi med vattenapportering och visst hämtade han dummy i vatten som om han gjort det i hela sitt liv. Vi får lägga lite krut på att läsa regelboken för honom och lära honom fot och stadga.

Handlerträning för Patrik Cederlöf.

Som jag skrivit tidigare; Solo kan inte uppföra sig i ringen på utställningen. Han bara sprallar och busar och kan inte vara stilla när domaren ska ta i honom. Jag begriper ju att det är jag som inte kan visa honom och sumpar hans chanser. Så idag var vi på handlerträning för Patrik Cederlöf.  Mycket nyttigt. Han såg direkt vad man gjorde tokigt och gav instruktioner för hur jag skulle göra istället. Nu gäller det att komma ihåg också. Ska verkligen försöka göra rätt på nästa utställning. Solo var demonstrationsobjekt när Patrik skulle visa hur man ska göra med tandvisning på en busig/ovillig hund. Då gick det alldeles superlätt att titta på Solos tänder och Solo njöt av behandlingen, han myste. Kolla bara. Klappa mera sa Solo men han satt still.

Det var en brokig skara som kom för att få hjälp med massor av olika problem. Alla fick vi hjälp och råd för just våra problem. Det var en riktigt bra dag. Men Solo var trött i slutet, han somnade så fort vi inte övade.

Valpkurs och apporteringsträning

Tisdag igen. Lora går på valpkurs på Goldenklubben. Nu har hon lärt sig början på ”sitt-stanna kvar”  nu ska vi snäppa upp svårigheten lite. Gå fot och inkallning är också något vi tränar på. Hon är jätteduktig. Än så länge är hon så liten att hon inte har fattat att man kan låta bli att göra som matte säger, men det kommer snart, var lugn för det.

Denna gång fick Fia följa med också. Det är apporteringsträning för nybörjare efter valpkursen. Jag tog med Fia för att se om hon slutat flärpa. Hon har varit helt omöjlig att träna för koncentrationen har inte funnits där ens en mikrosekund. Men nu verkar hon ha mognat, hon är nu 2 år.  Under ”walk-upen” gick hon fot riktigt fint, var fast i kast och hämtade bara när det var hennes tur. Man såg att hon ville hämta när det kastades till de andra hundarna också men hon frågade om lov och satt kvar när det inte var hennes tur. Jätteduktig, det finns hopp om henne. När lärde hon sig detta egentligen? Jag har ju inte tränat henne. Har hon lärt sig gå fot på våra slöpromenader? Eller har hennes mamma skvallrat?  Eller är det mitt konsekventa beteende  att man bara får göra något kul om man sitter snällt vid mattes sida som faktiskt lönar sig? Jag har för mig att jag slängde några dummy till henne förra sommmaren och gav upp de träningsförsöken ganska snabbt. Men nu funkar hon, nu blir det träning. Om ett år eller så kommer vi på prov (kanske).

Valpkurs med Goldenklubben

Jag behövde gå en valpkurs med Lora för att få tummen ur med träningen kände jag.  Passligt nog startade Goldenklubben en valpkurs i mina hemtrakter alldeles lagom i tid så vi hängde på den. Vi är inte så många. Två golden och en labbe. Med på kursen är bara Lora och en lika gammal goldenhanne. En tik är hemma medan matte är på kurs för hon är så liten, 9-10 veckor ungefär.  Hon kommer väl med lite senare.

Oj vad roligt det var att få leka med någon i samma ålder, tyckte Lora. Och inte var det hon som hängde de andra i nackskinnet hela tiden. Lite ovant men kul ändå.  Vi övar på kontakt och stadga, jättenyttigt och Lora är jätteduktig.