Nu är valparna leveransklara besiktigade UA allihop, vaccinerade och chippade. Fortfarande har vi en riktigt fin svart hanne kvar som inte hittat sitt nästa hem. Toppen exteriör och lite annorlunda ganska internationell stamtavla. Någon som är intresserad? Ring 0703106530
Prada fick hela 7 söner så det finns en hane otingad. Friska duktiga föräldrar, Mamma utställningschampion med pris på jaktprov, pappa flera Cert på utställning och duktig apportör om än inte startad på prov. 5 veckor på bilden.
Intresseanmälan görs här https://forms.gle/DeDuDS353sRaUtan6
Svarta valpar väntas vecka 10 om detta tar sig.
intresseanmälan kan göras på denna länk
https://forms.gle/LTkKUMW3GZYUsodT6
Lyckad parning idag håll tummarna nu för att det tar sig, om ca en vecka parar vi en tik till
Intresseanmälan
https://forms.gle/LTkKUMW3GZYUsodT6
Svenskt Utställningschampionat för retriever. En kortare version av denna text är publicerad i våra tidningar Labradoren och Apportören, här kommer den längre kåseriversionen.
Har du sett någonstans i SKKs regler eller stadgar eller något vad begreppet Champion betyder? Vad det är? Jag hittar bara hur man blir champion i olika grenar men inget om vad champion innebär förutom att man klarat vissa meriter. Det finns inte något tydligt skrivit att en champion är högsta kvalitet avelsmässigt. Är det vad en champion är? Det allra bästa resultatet av aveln? För man blir ju champion genom att meritera sig på våra avelsutvärderingar. I alla fall jaktchampion och Utställningschampion.
Få har väl missat min och Armanis resa mot utställningschampionatet. 13 reservcert blev det innan de sista Certen bärgades. Vid reservcert nr 9 eller 10 slutade folk gratulera mig till reservcertet (som i sig är en väldigt bra bedrift) och började beklaga reservcertet och komma med förslag om att man borde få byta ett antal reservcert mot ett Cert. 49 utställningar tog det. På den vägen har han samlat 5 Very good, 44 Excellent, 29 CK, 13 Reserv-cert, 3 Cert. 20 gånger placerad i Bästa Hanklass. Han hann att bli 6 år. En labrador som tilldelas CK på utställning ska anses vara av samma kvalitet som en champion enligt bestämmelserna. Varför är då så många labbar med upprepade placeringar med CK inte champion? Dåligt tålamod hos ägaren? Det gäller att inte ge upp om man vill ha sin hund till utställningschampionatet.
Vår ras (labrador retriever) är en jakthund. Man kan fundera på vilken kvalitet en utställningschampion av en jakthundsras bör vara. För retrievern är utställning och jaktprov B de verktyg som finns för att utvärdera aveln gentemot rasens standard. Jaktprovet är en egenskapsbedömning helt utan konkurrensdel. Utställning är kvalitetsbedömning gentemot den skrivna standarden, därutöver tilldelas kvalitetspriset CK i ett konkurrensmoment och certifikat till vinnaren. Jaktchampionatet (B) baseras enbart på hundens prestation, 3 excellent i elitklass plus praktisk jakt. Inget tävlingsmoment ingår. Utställningschampionat ges till vinnande hund på utställning, tävlingsmomentet är avgörande. Både Utställningschampionat och Jaktprovschampionat (B) utgör avelsutvärdering och ges till hundar som är utmärkta representanter för rasen. Eller? Övriga championat är enbart baserade på individens prestation utan konkurrens (viltspårschampionat, lydnadschampionat etc.)
Labradoren är Sveriges största ras till antalet registreringar, 3 314 registrerade valpar 2022. Andelen hundar som ställs ut är betydligt mindre jämför med till populationen mindre raser. Under 2022 var det 806 labradorer som gjorde 2182 starter på utställning, exteriörbedömning ej inräknat. 806 hundar tävlar om 124 Cert. Antalet utställda individer var 24% av årsregistreringen. Av de 1 607 starter som bedömts som Excellent fick 50,9% också Ck. Av de 806 individerna som tävlat har 32 blivit SE U(U)CH (varav 13 utländska hundar) under 2022 och 3 SE UCH (varav 1 utländsk). Antalet champion under året var 4,3% av de startande individerna. Av de 806 individerna fick 324 st CK minst en gång, 40%. 10,8% av antalet hundar med CK-kvalitet blev champion.
Golden retriever (2 027 registrerade valpar 2022) tävlar om 130 Cert 2139 starter av 759 hundar. Antalet utställda individer var 37% av årsregistreringen. Av de 759 individerna som tävlat har 28 blivit SE U(U)CH (varav 11 utländska hundar) under 2022 och 2 SE UCH (varav 0 utländsk). Antalet champion under året var 3,9% av de startande individerna. Av de 759 individerna fick 326 st CK minst en gång, 43%. 9,2% av antalet hundar med CK-kvalitet blev champion.
Flat coated retriever ( 1063 registrerade valpar 2022) tävlar om 124 Cert 2257 starter av 822 hundar. Antalet utställda individer var 77% av årsregistreringen. Av de 822 individerna som tävlat har 33 blivit SE U(U)CH (varav 11 utländska hundar) under 2022 och 2 SE UCH (varav 1 utländsk). 4% av de startande individerna blev champion under året. Av de 822 individerna fick 369 st CK minst en gång, 45%. 9,5% av antalet hundar med CK-kvalitet blev champion.
Nova scotia duck tolling retriever ( 237 registrerade valpar 2022) tävlar om 122 Cert 858 starter av 370 hundar. Antalet utställda individer var 156% av årsregistreringen. Av de 370 individerna som tävlat har 21 blivit SE U(U)CH (varav 9 utländska hundar) under 2022 och 5 SE UCH (varav 2 utländsk) 7% av de startande individerna blev champion under året. Av de 370 individerna fick 167 st CK minst en gång, 45%. 15,6% av antalet hundar med CK-kvalitet blev champion.
Chesapeake bay retriever (9 registrerade valpar 2022) gjorde 123 starter av 41 individer i tävlan om 78 Cert med chans för lika många Cert som labben eftersom Chesan inte var på plats på alla utställningar. Antalet utställda individer var 450% av årsregistreringen. Av de 41 individerna som tävlat har 12 blivit SE U(U)CH (varav 0 utländska hundar) under 2022 och 1 SE UCH (varav 0 utländsk). Antalet champion under året var 31% av de startande individerna. Av de 41 individerna fick 32 st CK minst en gång, 78%. 40% av antalet hundar med CK-kvalitet blev champion.
Curly coated retriever (26 registrerade valpar 2022). 192 starter av 117 individer i tävlan om 82 Cert. Antalet utställda individer var 450% av årsregistreringen. Av de 192 individerna fick 65 st CK minst en gång, 34%. 12 utställningschampion under 2022. 18,5% av antalet hundar med CK-kvalitet blev champion.
För att det ska bli mer överskådligt presenteras samma siffor i nedanstående tabell.
En Chesapeake bay retriever, Curly coated retriever eller Nova scotia duck tolling retriever med flera CK blir champion. Att det är få på utställningarna innebär inte att det krävs lägre kvalitet på hunden för att bli champion, endast 70 Cert delades ut till Tollare 2022 och 39 till Chesa. Många andra till populationen mindre raser har samma förutsättningar och en hund av Certifikatkvalitet blir champion, och det finns väldigt många raser med färre än 50 hundar registrerade per år, men lika många Cert att tävla om. För Labbe, Flatte och Golden går vi tyvärr mer och mer mot tendenserna man ser i USA och Europa att det krävs en proffshandler för att kunna vinna utställningen och få championatet. Det räcker inte längre med att ha en bra hund av certifikatkvalitet för att få ett championat på den hunden, den måste visas av en duktig, och gärna känd, handler. Eftersom flera fullcertade hundar tävlas av tävlingsinriktade proffshandlers för att uppnå andra tävlingsmeriter än championatet och därför bärgar hem många fler Cert än den behöver får många hundar av certifikatkvalitet som visas av amatörer (läs vanliga uppfödare eller valpköpare) vänta på sina Cert till den dagen proffsen inte är på plats. Det betyder egentligen inte att dessa hundar är av sämre kvalitet. Det betyder däremot att intresset för utställning minskar hos hundägarna. Vi vill att så många hundar som möjligt utvärderas mot rasstandarden både exteriört och jaktligt. Vad är en champion? Är det en typisk representant för rasen eller är det en vinnande tävlingshund?
Många jakthundsraser har tre certifikatkvalitetspriser (CK) erhållna i jaktkonkurrensklass (jkk) i Sverige utdelade av minst två domare som grund för championat. Labradoren är en jakthundsras och avelsutvärderingen bör beakta detta, inte vara en tävling utan som det var tänkt vara en kvalitetsbedömning. Tävlingsmomentet kan vara kvar eftersom många är roade av den delen av utställandet men det bör inte vara grunden för championatet. BIR är det tävlingsmoment som öppnar för vidare tävlan i finaler. En champion ska vara en rastypisk representant för rasen.
I Labradorens hemland England kan man numera byta 5 reservcert mot ett Cert för att bli champion. På The Kennel Clubs styrelsemöte i maj 2023 tog beslutet att från 1 juli 2023, gäller följande för att vinna titeln Champion: Hunden måste antingen;
På världsutställningen i Geneve 2023 tilldelades Cert till klassvinnaren i varje klass. Det systemet tillämpas i flera europeiska länder. Detta skulle jämställa våra CK med deras Cert.
I Norge kan inte en fullcertad hund vinna Cert ens om den är under 2 år. Med fullcertad menas en hund som inte kan använda Certifikatet för att erhålla ett utställningschampionat.
Ska alla labbar med flera CK på utställning kunna bli utställningschampion? Svarar du nej på den frågan är det något fel på prissättningen på utställningarna. Championatet har blivit en tävlingsprestation, inte en kvalitetsbetygelse. SKKs utställningar är främst avelsutvärdering och som sådan bör de hundar som är av certifikatkvalitet (CK) också bli champion, istället är det redan fullcertade hundar som vinner Cert som de inte behöver för championatet, och alltid bara vinnande hund som belönas med Cert fastän många fler är av den kvaliteten. Tävlan om BIR är det tävlingsmoment som ska belönas med vinst och fortsatt tävlan mot andra raser, utdelande av Cert bör vara en del av avelsutvärderingen baserat på kvalitet.
Det finns flera sätt att lösa detta.
Konsekvenser av förslagen:
Begränsning i antal Cert man kan ta finns redan för vuxna hundar, dvs får du tre Cert är du champion och fullcertad och kan inte tilldelas fler Cert. Anledningen till att unga hundar, under två år, ska kunna ta obegränsat antal Cert är oklar och att begränsa den möjligheten medför ingen olägenhet annat än för den som vill samla många Cert. Dessa tävlingsinriktade personer bör nöja sig med att vinna BIR och vidare finaltävlingar, till det behövs inget Cert. Det kan diskuteras om det är sunt att premiera att unga hundar är färdiga före 2 års ålder.
CK i jaktklass som grund för championat skulle ansluta retrievern till övriga jakthundsraser och stärka den identiteten istället för att riskera att falla in i sällskapshundsfacket. CK i jaktklass skulle även stimulera till att fler hundar prövas jaktligt.
Att omvandla ett visst antal reservcert till championatgrundande Cert är något som nyligen införts i rasens hemland England. En hund som har en stor mängd reservcert är knappast av sämre kvalitet än en som tar Cert.
Risken för SKK med dessa förslag är att de personer som jagar Cert och därmed står för en stor del av anmälningarna till utställningarna snabbare får sitt championat och därmed minskar antalet nödvändiga starter, bra för den enskildas ekonomi men dåligt för SKK. Å andra sidan skulle förmodligen en del, som nu inte tycker att det är någon idé att ens försöka nå ett championat, troligen stå för ett ökat antal starter.
Nuvarande championatsregler är inkonsekventa, man både begränsar antalet Cert en hund kan ta och låter andra hundar vinna obegränsat antal Cert. Enda vettiga är att antingen kan fullcertade hundar inte vinna fler Cert eller så kan alla hundar obegränsat tävla om Cert. Om argumentet för att tilldela vinnande hund Certifikatet är att det är enbart den bästa hunden som ska ha Cert bör man stå för det och tillåta fullcertade hundar och championer att tävla om, och erövra Cert, som i England. För att championat ska vara lika mycket värda för olika raser bör även antalet Cert som kan vinnas på ett år (antalet Certutställningar) kvoteras i förhållande till rasens storlek (registreringsantal).
Men jag tycker att vi ska ansluta retrievrarna till övriga jakthundar och låta CK i Jaktklass jämställas med Cert som grund för championat.
Referenser:
Rasdata.nu
SKK.se (Hunddata)
https://www.thekennelclub.org.uk/media-centre/2023/may/ccs-and-rccs-to-count-to-champion-titles/
https://www.nkk.no/getfile.php/131964359-1672648860/Dokumenter/Aktiviteter/Utstilling/Utstillingregler.pdf
Jag vet att jag sagt att vi ska få labradorvalpar i vinter, men än har inte tikarna börjat löpa. Ha tålamod är det som gäller, tikarna löper när de löper de borde sätta igång snart. Enligt planen skulle en löpt i oktober och en i november men inget har hänt än, bara att vänta och hålla tummarna för att det kommer snart. Intresseanmälan i förväg kan göras på https://forms.gle/QyPXNitB3nMXTnfa7 när jag vet mer kommer info till de som anmält intresse.
Loranga tog sitt första CERT och blev BIR och BIS2 på SSRKs utställning i Mjölby 20231029.
Denna artikel var publicerad i tidningen Labradoren (rastidning för Svenska Labrador Retrieverklubben) och Apportören (klubbtidning för Svenska Spaniel och Retrieverklubben) i år.
Att gentester är farliga är ett påstående jag hör om och om igen. När jag frågar vad som är farligt får jag inget svar utan bara något luddigt om att vi begränsar antalet hundar vi kan använda i aveln. Det är ju i stället tvärtom, för med gentester kan vi använda hundar i aveln som vi annars måste skrota från avel. Vi ökar antalet hundar tillgängliga för avel.
Lärdomar av ögonsjukdomen PRA
På 1990-talet bedrevs det forskning för att finna genen för PRA, den ögonsjukdom vi hade bekämpningsprogram för då. På den tiden lusläste man stamtavlor och listor på anlagsbärare och det fanns internationella listor med anlagsbärare och böcker med stamtavlor på drabbade hundar. Hittade man en anlagsbärare i en hunds stamtavla var den hunden borta från aveln. Jag skrev motioner till Labradorklubben flera år om att vi behöver propagera för att få använda anlagsbärare i aveln när ett gentest blir klart. Motionerna avslogs förstås men ett frö var sått, och så småningom fick vi använda anlagsbärare i aveln.
2001 lånade jag ut min avelstik för en sista kull. Efter parningen men innan födseln blev det känt att pappan till kullen fått avkomma med PRA och pappan stoppades i aveln. Kullen föddes, det blev endast en valp, en hane, som förstås inte kunde användas i avel eftersom hans pappa var anlagsbärare och alltså 50 procents risk att valpen var anlagsbärare. När han var 8 år hade gentestet kommit och vi fick använda anlagsbärare i avel. Han testades och var förstås anlagsbärare för PRA. Men bara anlagsbärare! Jag kunde använda honom i avel. Han fick två kullar och en av hans döttrar ligger bakom en stor del av mina hundar idag. Det tog ett par generationer för mig att bli av med PRA-genen.
Valet av vilken valp som ska stanna i avel har aldrig dikterats av gentestet, men testet har gjort att jag inte behövde klippa den grenen. Bra hundar finns kvar som bidrar med sin kvalitet, de behövde inte tas ur avel på grund av en sjukdomsgen som kunde kontrolleras med ett gentest.
Är gentester farliga?
Nej gentester är inte farliga, men de kan vara skrämmande. Om du testar måste du agera utifrån svaret om din hund bär på en sjukdomsgen för en allvarlig sjukdom dubbelt – är ”affected” – och då får du inte avla på den. Men enligt lag får du inte heller avla på en otestad hund som kan misstänkas bära på en sjukdomsgen om den inte paras med en fritestad hund. I Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter, SJVFS 2020:8, står det:
” Förbud att avla under vissa förutsättningar
3 § Hundar och katter får inte användas i avel om någon av följande punkter är aktuella:
1. De har sjukdomar, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan nedärvas och kan medföra lidande för deras avkommor, eller kan hindra avkommorna att bete sig naturligt.
2. De är eller är med stor sannolikhet bärare av recessivt anlag för sjukdom, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan medföra lidande eller negativt påverka avkommornas naturliga beteende, såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag.
3. Parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman. Med funktionshinder avses ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner hos djur.”
Min kursivering. Notera att du inte behöver gentesta din hund för att den ska anses vara anlagsbärare och förbjuden att paras med otestad hund. Det räcker att man tittar i stamtavlan och räknar ut sannolikheten för att hunden bär på en gen som konstaterats hos någon av hundarna i stamtavlan, alltså såsom vi gjorde innan gentesterna kom. Det finns många uppfödare som bryter mot lagen här, eftersom Svenska Kennelklubben anser att endast en testad hund, eller en hund som är förälder eller avkomma till en sjuk hund, kan vara anlagsbärare.
Avel kräver öppenhet
Det finns ingen anledning att som uppfödare producera sjuka hundar när man kan kontrollera det med ett gentest. Det är inte farligt att sprida genen genom att använda anlagsbärare i aveln så länge du är öppen med dina resultat och talar om vad du gör. Självklart talar du om för valpköparen att en av föräldrarna bär en sjukdomsgen och att valpen har 50 procents risk att bära på genen men inte själv kommer att få just den sjukdomen. Med gentest kan du garantera just detta. Valpköparen behöver bara bekymra sig om just den genen om valpen ska gå i avel, och då är det lätt att ha koll på det med ett gentest. Farligt för rasen blir det om man försöker utrota en sjukdomsgen genom att avstå från att använda anlagsbärare, eftersom det minskar avelbasen och ökar risken för att andra åkommor ökar.
Gentester möjliggör fler avelskombinationer
Det sägs att användandet av gentester fokuserar avelsurvalet till bara fritestade hundar och att andra åkommor som man inte kan testa för hamnar i bakgrunden. Jag skulle vilja säga att det är tvärtom. Genom att ha koll på de sjukdomsgener vi kan kontrollera med gentester har vi möjlighet till fler avelskombinationer och behöver inte ta en i övriga avseenden mycket bra hund ur aveln på grund av en sjukdomsgen. Tänk vad många fina hundar som togs ur avel på grund av PRA innan gentesterna kom. Den förlusten av genetisk variation och mångfald behöver vi inte längre ha. Det är speciellt intressant nu när den genetiska inavelgraden och variationen i raserna uppmärksammas.
Det finns många gentester till hjälp i avelsarbetet
Jag gentestar alla mina hundar och valparna levereras med sitt gentest. De är testade på – i nuläget – 243 sjukdomsgener, varav 18 är intressanta för labrador retriever, min ras. Jag får även svar på alla färggener och en massa egenskaper som utseende och storlek, genetisk inavelsgrad och variation.
Man får ofta höra att det är farligt att testa med dessa ”pakettester”, eftersom de testar på så många saker som inte är relevanta. Vad är det som är farligt? Skulle jag få svaret någon gång att min hund bär på en sjukdomsgen som inte är någon av de 18 som är relevanta för min ras, så är det ju jättespännande, men jag kanske inte fortsätter avla på den hunden. Är det någon annan ras inblandad? När då och var? Jag vet att en del hanhundsägare inte vill låta mig använda deras hanar till en parning, eftersom jag testar alla valpar och på så sätt får reda på om hanen bär på någon sjukdomsgen som han inte testats för.
Efter 13 ljusblåa reservcertsrosetter lossnade det. Cert och BIS-jakt för 2 veckor sedan och idag, 20230618, på SSRK Grännas utställning vann han jaktklassen med CK, blev bästa hane med CERT och CHAMPION. Obs Full Champion inga parenteser. BIM och i finalerna BIS-Jakt och BIS-BIM. Championrosetten blev blöt och skrynklig för det spöregnade hela dagen.
J SEUCH Aquador Tiramisu
Såld
Vi har börjat ta emot valpköpare på besök och det visar sig att vi har en hanvalp ledig med leverans från 9/6
Intresselistan är öppen https://forms.gle/pyDo4iJezF8rXmwV8
Aquador Labrador Retriever 