På första starten i öppenklass tog Solo sitt tredje cert och blev svensk utställningschampion. Han måste ha ett cert efter 2-årsdagen för att bli champion. Det var ett långt år att vänta från andra certet som han tog när han var 11 månader. Solo fick excellent och vann öppenklassen med CK, sen blev han bästa hane och fick sitt cert och sedan vann han över bästa tiken och blev BIR. Så går det till. Sedan måste man stanna till finalen särskilt om domaren ger order om det eftersom det var samma domare för labradorerna som i gruppfinalen. De blev till att sätta sig i bilen och slappa några timmar så att Solo skulle ha någon ork kvar till finalen. Han blir väldigt trött i huvudet av att vara i så ovan och stojig miljö så länge och dessutom behöva springa runt och vara fin den tid på förmiddagen så han normalt sover sin skönhetssömn. Labradoren är ingen finalras och jag vet många som strunta i att stanna till finalen. Men vi stannade och framåt 4 på eftermiddagen var det dags för oss. Vi var kvar efter första gallringen men sedan hänger det på att hunden visas perfekt och det är vi INTE bra på. Han ville inte stå still mer än någon sekund i taget så bland de 8 bästa i gruppen var det bästa vi presterade, det blev inte placering bland de 4 bästa. Men vem hade trott det? Kanske det kan gå någon gång med lite rutin. Finalrutin har varken Solo eller jag.
Aquador Labrador Retriever 